Ayurveda betyder kunskap om livet (ayur = livet, veda = kunskap).
Det är en gammal holistisk kunskap för naturlig hälsa och inre utveckling med mångtusenårig historia. Enligt ayurveda är vårt immunförsvar perfekt konstruerat och filosofin förklarar att sjukdom och ohälsa kommer av att du inte vet vad som är rätt för just dig.

Inom ayurveda ser man självkännedom som första steget till att bygga en god hälsa. Att hitta balans i ditt liv gör du genom att se hela din livssituation och inte bara enstaka delar. Hälsa och välbefinnande bygger på balans mellan kropp, sinne och själ.

När du lär känna dig själv förstår du vad du mår bra av, genom naturens visdom. Målet är att du ska må bra och hitta balans fysiskt, mentalt, andligt och socialt. I stället för att ju äldre du blir förknippa ditt liv med sjukdom, smärta och ett inaktivt liv kan du istället må bra, i balans.

Att veta vad, när och hur du bör äta är centralt för en god hälsa. En välfungerande tarm och matsmältning är nyckeln till ett friskt liv. Det är inte bara obalanser, gifter och osund kost som får oss ur balans.

Även stress och negativa tankar om oss själva gör att kropp och sinne hamnar i obalans och det har en stor inverkan på hur vi tillgodogör oss näringen i maten och för den delen även övriga intryck i våra liv.

Tre doshor (vata, pitta och kapha) bildar människans sammansättning och kan liknas vid människans genetiska kod. Du kan se dem som tre naturkrafter eller energiformer. De reglerar alla egenskaper och funktioner i din kropp och även i resten av universum.

Doshorna är direkt relaterade och uppbyggda av de fem elementen. De fem elementen och dess karakteristiska egenskaper används för att beskriva de tre naturkrafterna.

Vata (rymd, luft)

• Kontrollerar alla rörelser: hjärtverksamhet, cirkulation, tarmrörelser, muskelrörelser, tankeprocesser.
• Personer med mycket vata är livliga, fantasifulla, och ofta mycket pratsamma. Lätta, kvicka och rörliga.
• Främsta sinnesorgan: hörsel och känsel

Pitta (eld, lite vatten)

• Förbränning, aktivitet, energi, matsmältning, ämnesomsättning
• Personer med mycket pitta är eldsjälar, dynamiska, målmedvetna och färgstarka som brinner av iver, kan fatta beslut snabbt och tar naturligt en ledande roll
• Främsta sinnesorgan: syn

Kapha (jord och vatten)

• Håller samman och ger struktur och stabilitet, ger dig styrka, immunförsvar, smörjer och skyddar dina leder
• Personer med mycket kapha är lugna, stabila och eftertänksamma, medkännande och tillmötesgående
• Främsta sinnesorgan: smak och lukt

Vata, pitta och kapha fungerar som ett team och uppträder alltid tillsammans, även om de turas om att vara passiva eller aktiva.
Varje person har sin uppsättning av doshorna. Ofta har man en eller två som dominerar och lite mindre av den tredje.

Prakriti = naturlig grundkonstitution. Det den/de kombinationen av doshor som dominerar dig vid födsel.

Vikriti = kombination av de tre doshorna man har just nu inberäknat obalanser.

Agni = är bildligt talat elden som förbränner maten vi äter. Agni utgörs dels av kroppens olika matsmältningsenzymer och matsmältningssafter, men agni finns på fler ställen i kroppen och innefattar även en ”psykisk matsmältning”.

Funktion:

• Fysisk matsmältning
• Transformera tankar och känslor
• Forma friska vävnader
• Skilja näringsämnen från slaggprodukter
• Nedbrytning av gamla celler

Ama = oförbrända slaggprodukter eller restprodukter i kroppen som följd av dålig matsmältning. Kan vara av fysisk karaktär men även psykisk och känslomässig. Ama kan ses som en beläggning på tungan och kan upplevas som värk, trötthet eller seghet i kroppen men även mentalt.

Genom att veta vad som gynnar respektive missgynnar doshorna som tex årstiderna, dygns
rutiner, känslostämningar mat och dryck blir det lättare att nå balans i doshorna och må bra.

Prana = livsenergi/livsglädje

Ojas = kroppens subtila livselixir, som bildas vid ämnesomsättningen (förutom restprodukter) när kroppen är i balans och ingen ama bildas.

Yoga = en livsstil eller levnadssätt som strävar efter att skapa balans mellan kropp och sinne. Det är inte bara utförandet av positioner/asanas. Yoga kommer från verbet yuj ’att förena’.

Ayurveda har tillämpats i Indien, Nepal, Tibet, Sri Lanka och Indonesien i flera tusen år. Det handlar om naturens visdom och läran har förts vidare från generation till generation. Så
småningom skrevs delar av denna lära ned, medan andra delar än idag bara existerar i en
muntlig tradition.

De bevarade texterna är från 300–400 f kr men de baseras på betydligt äldre original. Texterna är skrivna på sanskrit. När de fördes vidare genom muntlig tradition skedde det ofta i poetisk versform långt innan någon försökte förmedla kunskap i skriven form, och så sker
än idag. Det är en imponerande och ödmjuk undervisning som tillfredsställer både hjärta och
hjärna.

Fram till 1800-talet var ayurveda i Indien den huvudsaklig rådande hälsosystemet. Det var en
naturlig och rik kunskapstradition med både förebyggande åtgärder och sjukvård. Redan under
kung Ashokas tid, cirka 200 år f Kr, utbildades många läkare och assistenter/sjuksköterskor. Flera sjukhus upprättades och örtagårdar anlades. Ayurveda fick en spridning i olika kulturer både i öst och väst. Såväl de gamla grekerna, romarna, perserna och kineserna influerades av
kunskaperna.

När européerna började invadera Asien förändrade de mycket av de lokala traditionerna. År 1833
tvingade det brittiska företaget Ostindiska kompaniet den indiska befolkningen att stänga alla
ayurvediska skolor. Engelsmännen öppnade i stället det första västerländska universitet i
Calcutta. Helhetssynen ersattes med det mer begränsande fragmentariska synsättet. Den
inhemska traditionen förtrycktes i flera avseenden, speciellt i städerna.

Där förbjöds även ayurvediska läkare fortsätta sin verksamhet och värdefull dokumentation brändes. Många läkare flyttade ut på landsbygden och tack vare den muntliga traditionen bevarades deras medicinska kunskap där. Idag är det paradoxalt nog vi västerlänningar som efterfrågar just dokumentation och evidens (det som påstås kan upprepas gång på gång med oförändrat resultat).
Att ayurvedan har överlevt genom tiderna visar en hel del av dess helhet, kvalitet och styrka. Idag
kommer den allt fler till del här i västvärlden genom ökat behov av och intresse för
kompletterande och naturliga metoder och respekt för vår miljö.

De mest kända litterära verken som bevarats genom tiderna är de indiska Charaka Samhita från
cirka 1000–600 år f Kr. Källmaterial ”Skapa din hälsa med Ayurveda” Maivor Stigengreen. Ayurvedisk läkevetenskap har sedan cirka 1 500 år före Kristus delats in i åtta inriktningar:

1. invärtesmedicin – Kayachikitsa
2. kirurgi – Sushruta Samhita
3. ögon, öron, näsa, hals – Shalakya Tantra
4. pediatrik och obstetrik – Kaumarabhritya
5. geriatrik – Vajikarana
6. föryngring (förebyggande) – Rasayana Tantra
7. psykiatri – Bhuta vidya
8. toxikologi – Aganda tantra

I de vediska texterna uppmuntras det till dialog mellan medicinska traditioner.

Sverige har t.ex. skrivit under WHO:s strategidokument för traditionell medicin. I detta dokument lyfter WHO fram flera positiva aspekter med traditionell medicin, men de skriver också att det krävs forskning, utifrån bland annat patientsäkerhet, optimalt behandlingsresultat och kostnadseffektivitet. Den traditionella medicinen ska användas som behandlingsmetod där den ger goda behandlingsresultat, som ett komplement till den konventionella vården.